Kultur och historia

Ögruppen tillhörde Nämdö

Troligen var Långviksskär ännu på 1700-talet utan fast befolkning. Ögruppen hörde under gården Långvik på norra Nämdö. Men år 1800 såldes hela Långviksskär till en bonde från Blidö. Hans tre döttrar gifte sig med andra skärgårdsbor och slog sig ned på Långviksskär. Det uppstod en liten by på östsidan, där bebyggelsen fortfarande ligger.

W-W Thomas & Axel Sjöberg

Det är två personer som framför allt gett Långviksskär dess ryktbarhet. Den ene är W-W Thomas (1839–1927) amerikansk minister i Sverige och den andre är konstnären Axel Sjöberg (1866–1950). Därtill kommer långviksskäraren Frans Öhman (1859–1951), skildrad av Maj-Britt Eriksson i boken ”Frans på Långviksskär”. Thomas och Sjöberg kom ungefär samtidigt till Långviksskär, Thomas något före. Sitt första besök gjorde denne vid mitten av 1880-talet, då han en kall aprildag med minusgrader och hård blåst roddes från Sandhamn till Långviksskär. Under två dagar i ögruppen sköt han 72 ejdrar.

Axel Sjöberg ”upptäckte” ön på 1890-talet, samtidigt som Anders Zorn fann Bullerön, som Bruno Liljefors senare köpte. Sjöberg skaffade sig hus och ateljé i Långviksskärs by och återvände regelbundet under nästan 40 år. Livet i denna skärgård har han skildrat på ett utomordentligt sätt, både i sin konst och i fotografier. När Thomas och Sjöberg vistades på Långviksskär vid sekelskiftet bodde där 20–25 personer, alla i den lilla byn. Frans Öhman, en ståtlig gestalt med höknäsa, urtypen för en skärkarl, hade god förmåga att berätta om gamla tider. Frans Öhman var bland mycket annat en skicklig, ja smått legendarisk, båtbyggare. Han lär under sin levnad ha byggt mellan 350 och 400 båtar.

Amerikanen Thomas köpte så småningom huvuddelen av Långviksskär. Han vistades under flera perioder i Sverige och blev så förtjust över vad han såg att han skrev en bok om landet, ”Från slott till koja”, utgiven 1891. Det mest citerade stycket ur den boken handlar om Långviksskär: ”Mot aftonen komma alla nötkreaturen simmande hem till Långviksskär, lyftande hornen i vädret och otåligt piskande vattnet med svansen. De tycktes mig alltid vara grymma odjur från djupet, hvilka hotade vår fredliga ö med ett fruktansvärt fientligt anfall. Det var en verklig lättnad när de glatta och drypande af vatten, kommo upp på stranden och jag i dem kunde igenkänna gamla vänner.”

Stipendiebostad i Thomas hus

Skärgårdsstiftelsen köpte åtta niondelar av den oskiftade Långviksskärsarkipelagen av W-W Thomas sonson år 1983. Den resterande niondelen är privatägd. I dag slås, på uppdrag av Skärgårdsstiftelsen, huvuddelen av markerna av en åretruntboende familj. Det hus som familjen Thomas bodde i vid sina besök på Långviksskär är idag stipendiebostad. Skärgårdsstiftelsens Axel Sjöberg Stipendium utdelas årligen till två konstnärer, författare eller målare, som vardera får tillbringa en femveckorsperiod på Långviksskär.