Natur

Själbottna

Själbottna har relativt unga barrskogar med hällmarker och i det inre rätt stora kärr. En del inägomarker hålls öppna genom bete och har därför rik markvegetation. Annars är det främst småöarna öster om Själbottna som svarar för artrikedomen. På Själbottna finns skyddade vikar och flader, sköna badklippor och fina vandringsstigar i skogen.

Östra Lagnö

Östra Lagnö domineras i sina inre delar av tätvuxna äldre granskogar omväxlande med glesa hällmarkstallskogar och mindre kärr och myrar. I sydost finns torrlagda havsvikar med strandängs- och vassvegetation, i nordost utspridda inägomarker. Brännholmen erbjuder vackert belägna ytor för enstaka tält och härliga bad. Den långa strandremsan lockar många fiskare.

Både på Själbottna och Östra Lagnö finns strövvänliga marker med bär- och svamprika skogar. Innan reservatskötsel inleddes på Själbottna och Lagnö hade ängsmarker och åkermarker hunnit växa igen. Nu återtas delar av det äldre odlingslandskapet; öppnas genom röjningar, och hålls öppna genom slåtter och betesdrift. På så sätt kan reservatet visa roslagsnatur som den en gång framträdde med sina livliga växlingar mellan växt- och markfärger i olika valörer. På köpet ger reservatskötseln en rikare flora. För våra svenska blomsterängar är ju ändå ett resultat av mänsklig odling. Deras existens har kommit att hotas när samhället förändrats och jordbruk och boskapsskötsel rationaliserats.