lockedsignssearchsharecheck-symboldownload-buttonerrornext-arrow timemail smartphoneright-arrowleft-arrownext-arrow

Frågor & Svar – om förändringar i Skärgårdsstiftelsens driftsorganisation

Vi får en del frågor just nu angående förändringar i den operativa driften som träder i kraft från och med 1 september. Nedan har vi samlat några av de vanligast förekommande frågorna och ställt dem till Vd Anna Waxin.

 

1: Varför gör Skärgårdsstiftelsen denna förändring?

Vi gör den därför att Skärgårdsstiftelsens uppdrag är att förvalta och utveckla vårt stora innehav av byggnader, skog/mark och vatten i skärgården. Genom att tydliggöra driftens alla delar; teknik, service samt fastighets- och naturvårdsskötsel ökar vi förutsättningarna för att ta hand om våra naturmiljöer och byggnader på bästa möjliga sätt.

Vår driftorganisation behöver anpassas efter förändrade förutsättningar, främst kopplat till myndighetskrav såsom miljö- och arbetsmiljö. Men även till tydligare prioriteringar av verksamheten för att hantera Skärgårdsstiftelsen tillgångar samt vår ekonomi.

Vårt mål är att fortsatt erbjuda en fantastisk besöksupplevelse, hållbar förvaltning och samtidigt en tryggare arbetsmiljö för våra medarbetare.
Läs mer om hur vi vill arbeta framåt i vår Vision 2030.

 

2: Kommer förändringen att påverka Skärgårdsstiftelsens arbete med servicen negativt?

Nej. Vi ska även fortsatt ha en hög servicenivå för besökarna på våra områden. Med hjälp av ny teknik och nya lösningar som är anpassade efter dagens miljökrav och besökarens förväntningar är vi fast beslutna att erbjuda en ännu bättre service.

Vi har redan bytt ut dass till modernare varianter som svarar upp till myndighetskrav både när det gäller miljö- och arbetsmiljö, det arbetet fortsätter och ska utökas framåt.

Sophanteringen är en utmaning, där det finns ett stort behov av att öka kunskapen och förståelsen för vad det innebär att hantera avfall i väglöst land.

Idag lämnas väldigt mycket sopor i våra naturreservat, de hämtas sedan av en annan båt och transporteras tillbaka till fastlandet. Det är inte en hållbar framtidslösning, varken miljömässigt eller ekonomiskt. Här kan vi se att andra, med liknande uppdrag, har kommit längre och kraftigt minskat sin sophantering under senare år. Det behöver även vi arbeta vidare med, både praktiskt och genom kommunikationsinsatser till våra besökare.

Avfallsfrågorna är en svår fråga för alla som vistas och verkar i skärgården, inte bara för Skärgårdsstiftelsen. Vi kommer därför fortsätta att ta frågan framåt i samarbete med skärgårdskommunerna och andra berörda aktörer. Vi har även god dialog med båtorganisationerna vars medlemmar är en stor del av våra besökare.

 

3: Kommer förändringen att påverka ert arbete med naturvården negativt?

Nej. Vi kommer även framöver att sköta våra naturreservat med en hög ambitionsnivå kopplat till bevarande och utveckling av naturvärden och biologisk mångfald. Vi har redan nu förbättrat vårt naturvårdsarbete genom en stärkt förvaltning som har ett nära samarbete med Länsstyrelsen.

Vi har många viktiga naturmiljöer t.ex. de brukade markerna och våra kulturmarker som sköts av jordbruksarrendatorer via avtal som tydliggör skötseln av de arrenderade markerna.

I vissa fall är det förknippat med ökade kostnader för arrendatorn och då har vi särskilda överenskommelser som kompenserar för det. Vi har också stora skogsarealer med höga naturvärden där vi jobbar aktivt med t.ex. ekmiljöer, brynmiljöer och de senaste två åren har vi också hanterat granskogar som angripits av barkborrar.

Sedan ett par år tillbaka har vi även arbetat aktivt med att förvalta våra vatten. Bland annat genom att anlägga olika typer av våtmarker och genom särskilda åtgärdsprojekt i skyddsvärda grunda vikar. Läs gärna mer i vår rapport Skydd under ytan.

Framåt behöver vi prioritera naturvårdsinsatserna efter det samlade behovet på alla våra områden och det gör vi med hjälp av de åtgärdsplaner som nu tas fram.

 

4: Hur kommer förändringen att påverka personalen i fält?

Vi kommer att öka antalet heltidstjänster och dra ned på antalet deltidstjänster. Vi behöver arbeta mer planerat och det finns behov av att prioritera och hantera åtgärder över hela vårt mark- och fastighetsbestånd på ett effektivare sätt, både ekonomiskt och operativt året runt. Personalen kommer att arbeta i team eller i par, vilket är både säkrare och mer effektivt. En samlad driftsfunktion gör också att det blir mindre sårbart.

 

5: Vad innebär det här i antalet tjänster?

Idag arbetar 26 personer i driften, med varierande tjänstgöringsgrader från 13-100%, totalt är det 16,2 heltidstjänster. Från 1 september är det 13 personer i driften, 9 st 100% samt 4 st 40%, totalt 10,6 heltidstjänster. Det ger en skillnad på – 5,6 heltidstjänster.

Vi kommer framåt även kunna teckna driftavtal med jordbruksarrendatorerna, som tillägg till jordbruksavtalet. Det öppnar upp för alternativa möjligheter.

 

6: Hur kommer medarbetarna att arbeta i den nya driftsfunktionen? Stämmer det att anställda som bor ute i skärgården ska pendla in till fastlandet varje dag?

Våra lokalkontor och lokala ”hubbar” på öarna kommer vara våra utgångspunkter för det planerade arbetet inom driften. Det är här vi ska ha våra arbetsmiljögodkända fordon, båtar, maskiner och verktyg. Det är en fråga om säkerhet för våra medarbetare. Driftspersonalen kommer att jobba inom större geografiska områden än tidigare men service och skötsel sker förstås fortsatt på alla våra områden. När vår personal ska utföra arbetsinsatser nära sitt boende i skärgården kommer man självklart att ta sig dit närmaste väg. Arbetet kommer planeras gemensamt av de som ingår i den kommande driftsfunktionen för att det ska fungera på bästa möjliga sätt.
Fastighetsdriften har under senare år redan arbetat på detta sätt, med stor framgång.

 

7: Kommer verkligen den här förändringen att bli bättre för miljön?

Ja, att vi bestämmer över våra egna fordon och båtar innebär att vi kan ställa högre miljökrav vid upphandlingar av dem. Att transportera sig tillsammans är alltid ett bättre miljöalternativ. Dessutom kan vi välja att köra på fossilfria bränslen i den mån det går. Vår uppskattning när vi har sett över frågan är att vi kommer att minska våra utsläpp. Vi kommer framåt att göra ännu fler satsningar på våtmarker och andra större naturvårdsinsatser som leder till miljöförbättringar inom flera områden.

 

8: Vad betyder arbetsmiljö och arbetsgivaransvar rent konkret för Skärgårdsstiftelsen?

Hos oss kan det till exempel handla om att tillse att alla medarbetare använder säkerhetsutrustning såsom flytväst, skyddskläder och hjälm. Våra medarbetare har historiskt jobbat mycket ensamma, vilket vi vill komma ifrån, särskilt vid riskfyllda arbetsmoment som till exempel i skogen eller på sjön. Det handlar också om tydlighet i arbetsledning och att arbetsuppgifter kan utföras på ett hållbart sätt.

 

9: Kommer ni att sluta räkna fåglar, hjälpa folk av grund, larma om bränder eller hjälpa grannar nu?

Skärgårdsstiftelsen har historiskt tagit ett mycket brett och stort ansvar för arbetsuppgifter som egentligen inte tillhör vårt uppdrag och som andra organisationer och även myndigheter har ansvar för idag. När det gäller fågelräkningen görs det idag inventeringar i större nationella program där vi även fortsatt kan göra vissa uppdrag finansierat av Länsstyrelsen.

Att larma om bränder och intrång vid fågelskyddsområden samt hjälpa någon i sjönöd har vi alla ett ansvar att göra.

Sjöfartsverket har ansvar för att sjöräddningstjänsten fungerar. Även Kustbevakningen har en mycket viktig roll i skärgården och har under senare år fått ett utökat och förtydligat uppdrag gällande miljöövervakning och fisketillsyn.

Läs gärna mer om Skärgårdsstiftelsens arbete framåt i intervjun från vänmagasinet Stångmärket med Anna Waxin.