fbpx
lockedsignssearchsharecheck-symboldownload-buttonerrornext-arrow timemail smartphoneright-arrowleft-arrownext-arrow

Skräntärnan

Skräntärnan ingår i delprojektet ”åtgärdsprogram för skräntärnan”. Delprojekten sker som ett uppdrag från Länsstyrelsen i Stockholm som även finansierar projektet. Skräntärnan är rödlistad och Naturvårdsverket har sedan 2007 gjort ett åtgärdsprogram för att öka skräntärnans chans till överlevnad. Skärgårdsstiftelsen har som ansvar att bedriva åtgärdsprogrammet i Stockholms län. Åtgärdsprogrammet består av inventering, ringmärkning samt åtgärder för att skydda den häckande skräntärnan. 

Korta utdrag av inventeringen 2018 

Havsörn har prederat i mycket stor omfattning på skräntärnornas boplatser på olika håll i landet. Mer än hälften av alla ägg och ungar försvann. Bristande ekonomiskt underlag resulterade i ett minskande av antalet dagar i fält från 6-7 till endast två. Genom bidrag från Birdlife Sverige kunde inventeringen av ringmärkning med en dag. 

Ringmärkning som metod

Ringmärkning är en metod där man individmärker fåglar för att kunna spåra mönster i förflyttningar, livslängd och populationsutveckling.  Med hjälp av flera års data av ringmärkta fåglar över hela världen kan man få en god bild av hur fåglar flyttar samt få en bild av hur de lever. Långa tidsserier av fågelförflyttningar möjliggör en vetenskaplig grund för förståelsen av förändringar. Vid ringmärkning fångas fåglarna in och får en liten metallring runt ena benet. Varje metallring har en unik sifferkombination. 

Vid ringmärkning av årsungarna får de en metallring kring det ena benet samt en färgad plastring kring det andra benet – om de inte är för små. Fram till år 2017 fick 3000 svenska skräntärnor färgringar. Av dessa har 500 återfynd gjorts vilket har resulterat i en god förståelse för hur dessa skräntärnor förflyttar sig. Under inventeringen 2018 fick vi 10 återfynd. En sexårig skräntärna från Väddökusten hittades i Alicante, Spanien den 23 april på väg mot Sverige och återigen i Santander, Spanien 6 november på sidflyttning. Byte av slitna ringar är en viktig uppgift och sker löpande. Våra berg i skärgården är hårda och slitage på stålringarna oundvikligt, ca 35 ringar byts varje år. Är de hårt slitna krävs en bearbetning med syra för att kunna läsa hela nummerkoden. Den åtgärden görs på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.

Skräntärna, The Caspian tern (Sterna caspia)

Skräntärnan är vår största tärna och förekommer i Europa främst i Östersjön. Skräntärnan är ca 50 cm lång, har ett vingspann på 130–140 cm och en kraftigt röd näbb med svart spets. Hjässan är svart och undersidan vit. I övrigt är skräntärnan ljust grå med svart vingspets. Skräntärnan äter fisk och söker föda långt ifrån boplatsen, ofta i insjöar. I Stockholms skärgård häckar de i mellan- eller ytterskärgården oftast tillsammans med andra arter som silvertärnan, fiskmås, gråtrut och havstrut. De kan bilda kolonier med upp till 150 par. Skräntärnan är mycket känslig för störningar och kan under häckningsperioden överge sin boplats vid ett angrepp. Får den vara ostörd är chansen stor att den stannar kvar på samma boplats livet ut. När ungarna är tillräckligt stora flyttar hela familjen till större insjöar innan de fortsätter till Västafrika.