Hem Vår verksamhet Drift och förvaltning Våra byggnader Meny Vår verksamhet Vår verksamhet Hållbarhet Blågröna rapportenTillgänglig skärgård Att besöka skyddad natur Grilla och elda försiktigt Värdshus och krogar Hotell, stugor och vandrarhem Tullhuset på Huvudskär Lotshuset på Huvudskär Norrötorpet på Fjärdlång Gästhamnar och bryggor Bastu Öppna bodar och raststugor Snorkelleder Tält och lägerplatser Utbildningsplats skärgårdenSkärgårdsstiftelsens service Service i omdaning Kategorisering av områdenDrift och förvaltning Våra byggnaderHavet och våtmarkernaJordbruken och ängarnaSkogen SkogsåtgärderLediga hyresobjekt Stäng meny Våra byggnader Skärgårdsstiftelsen äger cirka tvåtusen byggnader i Stockholms skärgård. De allra äldsta kan dateras ända tillbaka till 1700-talet. Byggnaderna på Skärgårdsstiftelsens områden utgör en viktig del av kulturlandskapet och underhållsarbeten är en av Skärgårdsstiftelsens huvuduppgifter. Byggnaderna som utgör värdshus på exempelvis Lidö, Grinda och Utö, ägs av Skärgårdsstiftelsen. Ett tiotal skärgårdsvandrarhem, butikslokaler, fyrar, kvarnar, reningsverk, utsiktstorn, stugbyar, skärgårdsmajor och en lång rad byggnader som hör till jordbruken ingår också i vårt bestånd. Grinda Värdshus Den vackra jugendvillan i sten är ritad av Ernst Stenhammar och stod klar 1908. Efter 1944 fungerade huset under en tid som behandlingshem och barnkoloni. Mycket av den jugendinspirerade inredningen är borta men exteriört är villan i stort sett oförändrad. Stora Kalholmens vandrarhem Stora Kalholmen var Skärgårdsstiftelsens allra första förvärv. Villan uppfördes som sommarnöje för livmedikus Anselm Larsson och stod klar 1914. Villan kom att bli det första vandrarhemmet i skärgården och kom sedan under åren att följas av ytterligare tolv vandrarhem ägda av stiftelsen. Doktorsvillan på Fejan När koleran svepte över Europa 1892 uppfördes i en hast en karantänstation på ön Fejan. Ett monteringsfärdigt trähus som skulle skeppas till Kongo som missionsstation exproprierades vid utskeppningskajen och sattes upp som doktorsvilla på Fejan. Grönskärs fyr Den 26 meter höga fyren har kallats Östersjöns Drottning på grund av sin skönhet. Fyren uppfördes 1770 av granit och sandsten efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz. 1961 släcktes fyren då ökade farter på sjön krävde en fyr i annat läge. Det blev kasunfyren Revengegrundet som fick ta över. I mitten av 90-talet genomgick fyren en renovering och kunde åter tändas hösten 2000 och då med grönt sken runt om. Utö kvarn och Lurgatan Utö kvarn är byggd 1791 och har under lång tid varit både symbol och sjömärke för Utö. Här malde öns bönder sin säd ända fram till 1927. När Skärgårdsstiftelsen köpte norra Utö startades en kampanj för att rädda kvarnen och 1982 stod den färdigrestaurerad med intakt interiör. 2004 fick kvarnen nya, sju meter långa, kvarnvingar sedan en höststorm gjort slut på de gamla. Gruvarbetarbostäderna utmed Lurgatan uppfördes under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal. Då var Utö ett livaktigt gruvsamhälle där man bröt järn i öppna dagbrott. År 1878 lades gruvverksamheten ned och många gruvarbetare flyttade från ön. Utö förvandlades därefter till en badort och de gamla gruvarbetarnas bostäder hyrdes ut till sommargäster. 2001 blev de nio gruvarbetarbostäderna tillsammans med kvarnen byggnadsminne enligt Kulturmiljölagen. Gålö havsbad Restaurang Gålö Havsbad är inhyst i en byggnad typisk för Gålö och består av en unik kombination av boningshus och djurstall, där ladugårdsdelen av byggnaden har ett stensatt väggparti medan resten av byggnaden har träfasad. Detta byggnadssätt tillkom i slutet av 1800-talet. Gården vid avfarten till Morarna och gården Fröberg är andra exempel på hus i samma byggnadsstil. Sälstationen Här vid Sälstationen på Gålö har ett spännande kapitel av den Svenska militärhistorien utspelat sig. Under andra världskriget var ett 20-tal sälar ”inkallade till beredskap”. Sälarna tränades för att hjälpa marinen att spåra upp främmande ubåtar och minor. Platsen på Gålö valdes på 1940-talet, för att den var avskild samtidigt som den var lättillgänglig. Simesgården på Arholma 1963 gjorde stiftelsen sina första markförvärv på Arholma. Syftet var att rädda kvar jordbruken på södra delen av ön. En bonde med namnet Simon Simonsson gav namn åt sitt hemman, ett namn som hållits levande i mer än 300 år. Idag är Simesgården basen för stiftelsens markvård på Arholma. Lidö säteri Den nuvarande herrgårdsliknande byggnaden uppfördes 1769 av Mattias Holmers, född på Simesgården på Arholma. Han gick tidigt till sjöss och kom så småningom att skapa sig en förmögenhet som kapten på en ostindiefarare. Säteriet byggdes på grunden av ett stenhus, raserat av ryssarna 1719, och som haft andra vittberesta ägare som ”Resare-Bengt” Oxenstierna och Otto Wilhelm Königsmark, general över Venedigs trupper vid belägringen av Aten 1687. Säteriet tjänstgör idag som krog och pensionat och är öppet för besökare. Vandrarhemmet Utsikten på Finnhamn På 1910-talet lät kolhandlare Wilhelm Rönström uppföra ett pampigt sommarhus på ön Stora Jolpan. Arkitekt var Ernst Stenhammar som ritat många ståtliga hus i skärgården, till exempel den stora jugendvillan på Grinda och Thielska villan på Fjärdlång och i Stockholm bland annat Grand Hotel. Idag är Utsikten vandrarhem. Västergården och Oppgården Västergården är en av stiftelsens 16 skärgårdsjordbruk. Här, liksom på Lådna strax intill, har det bedrivits jord- och skogsbruk under flera hundra år. Det nedlagda jordbruket på Hjälmö kunde återupptas och verksamheten vid den nedläggningshotade Oppgården på Lådna kunde tryggas i och med Skärgårdsstiftelsens förvärv av mark på öarna. Gårdarna arrenderas nu av lantbrukare som tidigare varit verksamma på dessa öar.
